Ett läskigt ställe tycker jag men ibland får man ta tjuren vid hornen.
Igår ringde jag till barnmorskan för att höra vad hon tyckte att jag skulle göra härnäst för att få i mig mer mat och sluta gå ner i vikt. (Har gått ner typ fyra kilo.) Blev kopplad till gyn och inbokad på läkarbesök idag.
Väl där kollade de barnet, som för övrigt mådde mycket bra. Sprattlade med benen och verkade följa utvecklingskurvan. De tog blodprov och jag fick lämna urinprov. Därefter kopplades jag upp med en liter sockerdropp som jag fick suga i mig under 3 timmar.
Fick lite andra mediciner och illamåendet började sakta avta, samtidigt som hungern tilltog (passade på att bunkra när jag kom hem).
Enligt läkaren får jag komma tillbaka om jag tycker att det blir lika jobbigt igen. Så på hela taget en positiv upplevelse på sjukhuset idag.

Har kommit fram till att jag har detta illamående pga alla dumheter jag gjort tidigare i mitt liv. Kan tycka att jag sonat klart efter sex veckor, men det verkar jag vara ensam om.

Har varit sjukskriven sedan den 10 december då jag varken har kraft eller möjlighet att hålla emot kräkningarna. Är glad de dagar jag får behålla ett mål mat och kanske max 2 glas vätska. Här ser vi det positivt!

Är nu i vecka 11 (10+5) och vill inget heldre än att få äta en riktig brakmåltid. Så snälla låt det sluta snart!